Lejongruppen Hammersta HVB uppgraderar. Vi flyttar verksamheten till bättre och finare lokaler i ett lugnare, trevligare område.

-Avståndsmässigt är flytten bara sju kilometer men i praktiken är som att komma till ny värld, kommenterar Stefan Strandberg på Lejongruppen. -En värld som passar bättre för en ungdom som lämnat droger och kriminalitet bakom sig. 

Lokalerna är väl tilltagna, i bra skick och är bra planerade vilket ger förutsättningar för att skapa en bra verksamhet. Bara några hundra meter bort ligger sjön Uttran med badbrygga, utegym och motionsspår. Det är gångavstånd till både skola och gymnasium.

Pendeltågsstationen Rönninge C ligger på 10 minuters promenadavstånd, varifrån du tar dig till Stockholm C på 30 minuter. 

 

Vi har just signerat och skickat iväg avtalet med Åtvidabergs kommun och hoppas på ett gott samarbete!

Vår ramavtalskatalog växer och Lejongruppen har nu avtal med sammanlagt 154 kommuner. Vi tackar ödmjukt för förtroendet och inspireras av att få möjligheten att hjälpa fler ungdomar att få förutsättningar för att ta kommandot över sitt eget liv!

Hej Kristian Nord, Operativ chef och grundare av Lejongruppen AB. Lejongruppen är nu inne på sitt tredje verksamhetsår. Kan du berätta lite om tiden som varit?

Oj, var ska jag börja. Det har hänt så otroligt mycket. Jag och Stefan Strandberg startade företaget 2017 med en tydlig vision om att vi ska bygga ett företag med fokus på kvalitet inriktat på en målgrupp; unga pojkar med missbruk och kriminalitet. Och att vi ska göra det med målsättningen att bli Sveriges bästa HVB- och familjehemsverksamhet för målgruppen.

Nu kan jag konstatera att vi kommit en bra bit på vägen. Vi har två HVB-hem på plats och ett tredje i startgroparna. Vi har en familjehemsverksamhet som stadigt växer. En av utmaningarna har varit att skapa en bra verksamhet som okänt nytt företag. Att våga investera i kvalitet utan att ha tillräckligt många placeringar för att få täckning för våra kostnader. Det är som att behöva gasa och bromsa samtidigt. Men som tur är har vi väldigt engagerad och kompetent personal som ständigt hjälper verksamheten att utvecklas.

Hur långt har ni kommit i kvalitetsarbetet nu?

I och med rekryteringen av vår psykolog Frida har vi alla resurser på plats, men vi ser hela tiden över rutiner och arbetssätt och förbättra och finslipar dem. Ett återkommande mönster vi har sett är att verksamheten tar två steg fram och ett tillbaka. Vi jobbar med och genom människor. Att få alla ska dra åt samma håll är en av de stora utmaningarna i en sådan här verksamhet.

Vad ser du fram emot 2020?

Att vårt tredje behandlingshem öppnar och att vi just nu har en hel del ungdomar som nått sista steget i sin behandlingsprocess och är redo för utflytt. Att se dessa ungdomar vara ett steg närmare vårt övergripande mål, att ge de unga förutsättningarna att ta kommandot över sitt eget liv, är enormt tillfredställande.

Ett ögonblick, Frida Andersen, leg psykolog på Lejongruppen, sedan i december. Du kommer senast från Kriminalvården där du arbetat med häktade barn och ungdomar. Hur skiljer det sig åt att arbeta med barn och unga på HVB?

- Den största skillnaden är tidsaspekten, de flesta barn och unga i häkte flyttas till SiS-institutioner så fort det är möjligt, och även om en del blir kvar en längre tid måste jag alltid ha i bakhuvudet att varje samtal kan vara det sista, då ungdomen kan bli försatt på fri fot eller förflyttas. På HVB kan jag istället lägga upp en längre behandlingsplan.

En annan aspekt som skiljer sig åt är att jag i mitt arbete på HVB oftast kommer in tidigare i processen, den kriminella identiteten är inte lika fast, och handlingarna har ännu inte blivit så pass grova som hos de ungdomar jag mötte i Kriminalvården, med vissa undantag förstås. Sen finns det många likheter i problematiken, till exempel bristande tillit till vuxna och en känsla av att vuxenvärlden har svikit dem. Så en viktig del i mitt jobb är att bygga relation med den unge och att tillsammans med personalen ge ungdomarna en erfarenhet av att vuxna går att lita på, att vi finns kvar även om de beter sig på ett oönskat sätt.

Hur är det då att vara psykolog i den här verksamheten, möts du av ett motstånd hos ungdomarna mot att prata med en psykolog?

- En viktig del är behandlingsassistenternas arbete med ungdomarna, de är ofta väldigt duktiga på att motivera ungdomarna till att ta tillfället i akt och prata med en psykolog. Många behandlingsassistenter uttrycker att de ser ett sådant behov hos ungdomarna, det kan till exempel komma upp saker i samtal som de tänker att det vore bra om en psykolog kunde prata med ungdomen om. Det kan till exempel handla om erfarenheter av traumatiska händelser.

Sen tror jag att ungdomarna uppskattar att få ha samtal med någon som har ytterligare en nivå av sekretess, det gör att de kan öppna upp och visa sig sårbara då det vet att det som sägs inom de fyra väggarna stannar där. Många ungdomar berättar om saker de aldrig tidigare pratat om. Jag upplever att det finns ett stort behov av att få berätta om de erfarenheter de har bakom sig.

Vad kan det handla om?

- I många fall har ungdomen varit med om traumatiska händelser, problematiska relationer till viktiga vuxna och en psykisk ohälsa i form av till exempel ångest och nedstämdhet. Det är viktigt att förstå att de beteende som vuxenvärlden anses problematiska i många fall är ungdomens lösning på sitt upplevda problem.

Kan du ge något exempel på det?

- Om den ungas skolgång inte fungerar eller om han upplever att det är väldigt mycket konflikter i hemmet kan det leda till att han upplever oro eller ångest, och kanske får sömnstörningar. En lösning på detta skulle kunna vara att röka cannabis, många uttrycker att ångesten lättar, det blir lättare att sova eller att konflikterna med vuxna inte får de att må lika dåligt längre. Då är det ju en förståelig strategi. Vårt jobb blir då dels att se till orsaken till att hen mår dåligt, varför skolgången inte fungerar eller varför det uppstår så mycket konflikter i hemmet, dels att ge hen andra färdigheter och verktyg, andra strategier att lösa de problem hen upplever. Strategier och lösningar som inte ställer till det ytterligare.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Att få möjligheten att stödja en ung person genom en tid som förmodligen är en av de tuffaste perioderna i hens liv. Att få den unge att se sin egen potential och vilka möjligheter hen har med de rätta verktygen i sin hand.

Lejongruppen AB som driver HVB-hem och konsulentstödd familjehemsverksamhet för i Storstockholm/Mälardalen fortsätter sin målmedvetna resa med att skapa Sveriges bästa behandlingshem för pojkar som hamnat snett i samhället med havererad skolgång, kriminalitet och missbruk som följd.

 - Vi är mycket stolta och glada att ha rekryterat Patric Moreno som verksamhetschef till vårt HVB-hem Andersboda Gård, strax utanför Södertälje. Hans erfarenhet och personlighet kommer att vara en stor tillgång för oss säger Kristian Nord, övergripande driftchef.

 Patric Moreno kommer närmast från på Enheten för hemlösa inom Stockholm stad där han jobbat som utredare (SoL och LVM) och sedan 170901 utvecklat en mottagningsgrupp för stödsektionerna. Dessförinnan har han haft olika roller inom socialtjänsten i Stockholm Stad och Södertälje.

Patric har en Socionomexamen från Lunds Universitet. Därutöver har han bland annat utbildning i behandlingsmetoderna CRA, MI och HAP.

”Det känns otroligt spännande att arbeta med Lejongruppen, som har höga ambitioner. Det roligaste i jobbet kommer bli att bibehålla och utveckla den trygga miljön som finns på boendet och fokusera på att alla våra ungdomar ska gå i skolan. Skolan är enligt mig den viktigaste skyddsfaktorn för att ungdomar ska få en lyckad framtid och minimera riskerna för psykosocial problematik i vuxenlivet.”

Patric tillträdde 1 augusti 2019.